Bygga solcellspark i Sverige

Sveriges totala areal uppgår till 450 295 km², vilket gör oss till Europas femte största land sett till ytan. Solinstrålningen i södra och mellersta Sverige är lika hög som i Danmark eller norra Tyskland. I Sverige finns många olika marktyper som kan användas till solparker, exempelvis färdiganvända torvmossar, industritomter, nedlagda flygplatser och vissa typer av jordbruks- och skogsbruksmark.

Solen är en helt förnybar energikälla som har potential att producera stora mängder grön energi. Klimatnyttan med förnybar elproduktion gynnar inte bara Sverige utan även de länder vi exporterar el till.  

Om totalt 30 GW solenergi installeras till 2030 – vilket är branschens målsättning och en fullt realistisk utveckling – skulle utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 18 miljoner ton, vilket motsvarar mer än en tredjedel av Sveriges totala utsläpp idag.  

För solceller som installeras i norra Europa tar det bara 1,2 år att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen, enligt en studie från Fraunhoferinstitutet.  Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen. 

Solparker kan bidra till lokala naturvärden och stärka den biologiska mångfalden. I EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 framhålls solcellsparker som ett exempel på en ”vinn-vinn”-lösning där marken kan användas både för att främja biologisk mångfald och hållbar energi. Exempelvis kan orörd vall under solcellerna, där ängsväxter kan etablera sig, öka artrikedomen, öka kolinlagringen i marken och ge en bättre jord tillbaka. Jordbruk kan också bedrivas mellan och runt panelerna under den tid som anläggningen är i drift. Genom att utforma parken med kantzoner, trädhäckar eller och annan växtlighet kan de positiva effekterna på den biologiska mångfalden stärkas ytterligare. En solcellssanläggning kan därmed innebära bättre livsförutsättningar för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna lantbruket. 

En solpark kan byggas på 12-16 månader efter det att tillstånd ges. Det gör solkraft till det energislag som snabbast kan tas i produktion. 

Solparker kan både samexistera med och kombineras med jordbruk. Genom att odla marken mellan och runt panelerna kan livsmedelsproduktion och elproduktion ske samtidigt. Med ett mindre intensivt jordbruk minskar användningen av gödsel och bekämpningsmedel. Långliggande vall, det vill säga gräs som används till foder, binder kol och förhindrar att koldioxid sprids i atmosfären.   

Elpriserna har den senaste tiden skjutit i höjden, särskilt i de sydligaste delarna av Sverige.    

Även om effektsituationen är mest utmanande på vintern påverkas elpriset i södra Sverige av elunderskottet under hela året. Solel är förhållandevis billigt att producera. En ökad produktion skulle ge goda förutsättningar för lägre elpriser.  

De höga elpriserna gör att företag tvekar att expandera. En del företag kan inte delta i den globala konkurrensen eftersom deras kunder kräver att produktionen ska ske med förnybar energi. Med ökad produktion av solel skulle samhällsliv och näringsliv kunna utvecklas – med fler jobb som resultat – utan negativ klimatpåverkan.  

Mycket tyder på att Sveriges elanvändning kommer att fördubblas till år 2045. Redan idag råder elbrist och höga elpriser. Storskalig solkraft kommer att behövas – tillsammans med andra fossilfria energislag – för att säkerställa elförsörjningen. En utökad svensk produktion av solkraft gör att Sverige – och Europa – blir mer oberoende av import av energi från andra delar av världen. Det i sig ger bättre förutsättningar för fred och stabilitet.  

Solkraft är ett utmärkt komplement till andra energislag i elsystemet. När solen skiner som mest, blåser vinden som minst och vice versa. För att skapa en jämn produktion under året är det optimalt för elsystemet med 30 procent solkraft i förhållande till vindkraft.  När elproduktionen från vindkraft och solkraft är stor, kan vatten sparas i magasinen. Sveriges stora tillgång till vattenkraft gör att vi har särskilt goda förutsättningar för en hög andel vindkraft och solkraft i elsystemet. Kärnkraften genomgår ofta revision på sommarhalvåret när solkraften producerar som mest.  

Det finns en tydlig opinion för att bygga ut solenergi i Sverige. Enligt den årliga SOM-undersökningen är solkraft stadigt den energikälla som flest svenskar vill “satsa mer” på. Under 2020 angav 80 procent av de svarande vill se större satsningar på solenergi än i dag. Motsvarande siffra för vindkraft är 58 procent, och för kärnkraft 17 procent.

Sverige är ett föregångsland på hållbarhetsområdet och har ambitiösa klimatmål. Bland annat ska all elproduktion vara förnybar år 2045. För att klara målet behöver solkraften byggas ut i stor skala. Branschorganisationen Svensk Solenergis målsättning är 30 TWh solkraft år 2030, att jämföra med cirka 1,5 TWh år 2021. 

Solkraften ger oss en möjlighet att utöka produktionen av fossilfri vätgas, elektrobränslen och ammoniak. Vätgas och elektrobränslen anses ha en helt central roll i omställningen i världen eftersom de ersätter fossilbaserade produkter och kan användas både för lagring av energi och som drivmedel samt som tillsatser i industrin. European Energy är i färd med att bygga världens största kommersiella produktionsanläggning av e-metanol i anslutning till solparken i Kassø på södra Jylland.   

Det tar allt mellan 76 och 104 veckor att utveckla ett solkraftsprojekt. Tiden påverkas av tillståndsprocessen och leverans av komponenter.

European Energy arbetar med större solparker, från cirka 30 hektar och uppåt

Ljudet från en solpark på 230 meters avstånd är cirka 25 dB. Det kan jämföras med ljudet från ett tyst sovrum. Med andra ord, det förekommer enbart buller i anläggningsfasen.

Svar nej. Solceller är inte farliga eller skadliga för människor och djur. I flera av våra solparker betar får, som söker skydd för regnet under solpanelerna.

Vi tar så stor hänsyn som möjligt till naturen i de områden där vi etablerar solparker. På de platser där vi ersätter traditionellt jordbruk med solceller skonar vi jorden från bekämpningsmedel och gödning. År 2021 planterade vi 245.000 träd runt våra solparker, vilket främjar livsmiljön för bin, fjärilar och andra pollinatörer.

En solcell som reflekterar solljuset är ingen bra panel. Tanken är att solcellen ska fånga så mycket som möjligt av solens strålar. Reflexen som uppstår kan jämföras med speglingen som blir i ett rinnande vattendrag.

Totalhöjden är 3,2 meter.