En solpark i skogsmark tar form – utmaningar och lärdomar längs vägen

Att bygga en solpark i skogsmark är inte enkelt. Terrängen är ofta ojämn, med mycket sten i marken. Det gör att det kan vara svårt att få till en plan yta och att pålning ibland kan vara problematiskt. Samtidigt får Länsstyrelserna allt fler ansökningar och utvecklingen går mot fler solparker i skogsmark. Hur löser man de utmaningar som finns längs vägen?

European Energy håller på att bygga en solcellspark i skogsmark i anslutning till Skåramåla vindkraftspark utanför Ryd i Tingsryds kommun. När parken blir färdig kommer den att kopplas ihop med vindkraftsparken och utgöra en hybridpark. Det innebär bland annat att vindkraftsparkens nätinfrastruktur kan användas även till solparken. Det betyder också att solparken bara tar mark i anspråk, där det redan finns en påverkan på landskapet och att parken inte adderar ytterligare intrång någon annanstans. Slutligen ger kombinationen av vind och sol en elproduktion som är stabilare och högre, men också jämnare över tid.

Från idé till första spadtag

Solcellsparken i Skåramåla kommer att placeras mellan fem befintliga vindkraftverk i parken. Tanken på att utveckla en hybrid och att anlägga en solpark har funnits med sedan lång tid tillbaka i projektet och förberedelserna har därmed kunnat starta tidigt. Nu har ett investeringsbeslut tagits och byggnationen är i full gång.

• När det gäller Skåramåla var osäkerheten gällande markförhållandena en stor utmaning. Oavsett vad man gör för undersökningar, så är det omöjligt att veta hur det ser ut innan man sätter i gång och gräver. Vi var förberedda på att det skulle vara mycket sten, men inte att många av dem skulle vara stora som bilar. Då gäller det att tänka kreativt, säger Jörgen Glemme, Byggprojektledare.  

Det finns flera olika metoder att använda för markbearbetning i skogsmark, men det första steget är alltid att avverka skogen. Därefter banades marken av, vilket innebar att alla stubbar och hummusmaterial togs bort. De stora stenarna grävdes fram tillsammans med moränmaterialet längst ner. Vårt tillvägagångssätt blev sedan att lägga tillbaka stenarna och massorna, för att slutligen täcka dem med moränmaterialet. Därefter vältades området, vilket skapade en plan och stabil yta.

• Vi valde att utgå från det som redan fanns på platsen för att skapa en yta med bärighet. Vi vände helt enkelt upp och ner på marken. På det sättet behövde vi varken transportera bort något eller transportera hit något. Det är ekonomiskt och klimatsmart, men det kräver en hel del kunskap och erfarenhet för att fördela materialet jämnt över hela ytan, säger Jörgen Glemme och framhåller att underleverantören TEAB har varit en mycket bra samarbetspartner i denna del.

Lärdomar längs vägen

Erfarenheterna från Skåramåla kommer att underlätta för byggnationen av fler solparker i skogsmiljö.  

• Hästhagen i Alvesta kommun är en annan solpark där vi har fått tillstånd att bygga och där förberedelserna pågår. Parken planeras på en gammal torvmosse där det har planterats skog. Vi vet inte exakt vad som finns under markytan, men tack vare erfarenheterna från Skåramåla, är vi förberedda på det. Det finns olika lösningar att ta till och beroende på vad vi hittar när vi börjar gräva väljer vi den metod vi tror är bäst, säger Jörgen Glemme.

I Skåramåla är markförberedelserna nu så gott som klara. Nästa steg är att placera ut gravitationsfundament och sedan kommer konstruktionen som panelerna ska vila på att monteras. I de sista stegen handlar det om att sätta upp panelerna och att sedan koppla in anläggningen till nätet.

• Vi räknar med att parken är klar för att driftsättas i slutet av året, så det ser vi fram emot. Under tiden utvecklar vi metoden för markbearbetning vidare. Vi är nöjda med att ha hittat en lösning som fungerar i Skåramåla, men vi tror att vi i framtiden kommer att behöva flera lösningar för olika delar av en och samma park, så att vi kan anpassa markbearbetningen efter platsens förutsättningar på bästa sätt, avslutar Jörgen.